Varför låter min grammofon som skit på ett modernt system?

[Grannen]

Hej naboer!

Om ni inte förstår vad jag traggar om så skriv en rad, så ska jag försöka att bättra mitt språk..

Jag har sökt och läst en mängd trådar här, men inte hittat någon som riktigt kan svara på (eller ge ännu fler funderingar kring :) ) det jag undrar. Om ni inte är intresserade av en mindre roman, så kan ni hoppa till slutet av inlägget, där kommer frågorna.

Det är som så här att jag för ca två veckor sedan blev ond på den digitala världen och blomman för dagen musiken så jag slog mig fram i källarförrådet och plockade fram vinylbacken och min gamla JVC. Väl uppe så blev jag ännu ondare på vintage uselhet, det visade sig att min skivspelare var tänkt att anslutas till ljudsystem modell "allt i en skitful svart kub". Adapter saknades alltså. Det visade sig också att pickupen såg ut som en nybörjarkurs i smidesteknik.

Det fick alltså bli ett besök till närmaste elektroniklada och jag hämtade en Ion Pure LP med tillhörande framtids USB-kabel. Detta var inte tänkt som en permanent lösning (om jag inte älskade den) utan mer en ilskehandling för att iaf få höra lite skönt gammalt knaster.

Väl hemma så fortsatte ilskan då försäljaraset påstod att RCA-kablar följde med. Det gjorde det inte. När jag väl fann ett par lediga så fick jag nästa lektion i vinylens plats i dagsläget. Line level. Det visade sig att denna skivspelare har inbyggd RIIA-stärkare. Som tur var så läste jag för ovanlighetens skull manualen, annars vet jag inte hur min gamla pärla hade tacklat ~1.5V rakt in i phonoanslutningen..

Efter några om och men så anslöts skivspelaren via AUX till en Pioneer SX-636 (tillverkad 1974) som i sin tur drev ett par gamla 3-vägs rockburkar, Pioneer CS-3030 (troligen från 90-talet, hittar ingen direkt info om dem. Tillverkade i Frankrike, 120W, känslighet 90dB, frekvens 45-20000Hz).

Det sprakade och det knakade, spelaren plockade upp ett oväsen då pickupen inte rör vinylen (motorlljud, lagerlljud..?) men så fort den slog ner så försvann det och jag började att flina för mig själv. Det var inte det bästa jag någonsin hört, men så här ska det fan låta tänkte jag!

Black Sabbath, Dio, Iron Maiden och Peter Tosh avverkades med stort nöje. Dessa högtalare är på pappret ganska tuffa för min stärkare (25W/kanal), men det fungerade. Burkarna var mer lättdrivna än man kunde tro. Då jag inte spelar för kvarteret utan bara för mig och mina närmsta grannar så åkte "Loudness" knappen in. Då vaknade det hela till liv ännu mer.

Det här var ett vinnande koncept, om det kan låta så här trevligt med en troligen usel (och framförallt modern) skivspelare genom AUX, hur kommer det då att låta när jag skaffar en gammal goding? Nästföljande dag åkte snickarbyxorna på och jag tillverkade ett hyllplan som skulle göra Martin Timell kanske inte grön, men åtminstonde lätt blåaktig av avund. Nå, det gick nu iaf att skjuta spelaren ut och in i TV-bänken. Detta för att min bättre hälft inte delar mitt intresse för synlig och lättillgänglig elektronik (men kanske mer för att skona skivspelaren ifrån onda makter, katter, damm och folk med dåligt omdöme/ölsinne).

Tyvärr så gick det inte att mörka ett par 3-vägshögtalare lika enkelt och då jag redan har fått gå igenom långa och svåra strider för att få ha mina golvare och subwoofern kvar, så blev situationen raskt ohållbar. Högtalarna måste bort.

Vad ska man då göra..? Jo, livet såväl som lägenhetsboende och kärlek är ofta en kompromiss. Jag tänkte att jag får väl helt enkelt ansluta vinylspelaren till min något mer moderna (bara 38 år yngre) AV-receiver och ta den smällen. Vem vet, kanske kan det trots allt låta bra, även om nu all form av vintage förutom själva skivorna har försvunnit ur bilden.

Så sagt och gjort, eftersom jag är ledig idag och är ensam hemma så åkte bänken fram och jag gav mig i kast med kablarna. Manualen till min receiver tyckte att jag skulle ansluta skivspelaren till CD-ingången och så blev det.

Förväntansfullt satte jag allt på sin plats och snurrade igång "Sabbath Bloody Sabbath". Resultatet var helt nya höjder ..... av besvikelse!

Det lät tunnt, baslöst, själlöst och alldeles för vasst. Jag fick vrida upp till volymnivåer som i vanliga fall är direkt hälsovådliga för att det skulle börja hända åtminstonde lite grann. Vad fan är det frågan om tänkte jag och började fundera på om RIIA-steget i skivspelaren var för klent eller om jag kanske lyckats koppla någonting fel..? Har jag rent av en defekt CD-ingång? Jag anlede min mest besvikna gubbmin och slog numret till Pioneers kundtjänst, men sansade mig något och kopplade in en CD-växlare (Pioneer PD-M603) för att höra vad som hände. Men det lät väl ungefär som det skulle. Förvisso behövde man även här dra upp lite högre på volymen för att det skulle bli det ljudtryck jag är van vid från högst digital streaming via Airplay men även vid Blu-ray avspelning.

Så nu sitter jag här i villrådighet och med funderingar på hur framtiden ska bli..

Problemsystemet är: Ion Pure LP, till Pioneer VSX-921 till anständiga avskärmade trådar, till Dynavoice M-65EX(1" tweeter, 5.25" mids x2, 6,5" woofers x2. 4-8O, 24-32000 Hz, 250W peak)

Vintagesystemet: Ion Pure LP till Pioneer SX-636 till Pioneer CS-3030 trevägs högtalare (120W, 90dB, 45-20000Hz).

-----------

Frågor:

Varför blir det såhär?

Hur har ni andra med liknande setup upplevt och tacklat saken? Är det bara jag som har sprungit på det här tunna tråkiga ljudet?

Jag vet och förstår att olika system låter olika, men hur fan är det möjligt att det kan skilja så extremt mycket? Skivspelaren är modern, förstärkaren och högtalarna är moderna. Den gamla förstärkaren är förvisso en pärla, men spelaren var ansluten via line level där också, så det borde inte vara RIIA-steget som brister. Om en modern skivspelare funkar till en vintage stärkare och ett par vintage talare, så borde den fan funka till moderna dito också.

Ljudet från CD, Blu-Ray, Mp3 via Airplay och PC på den här stärkaren med dessa högtalare är och har alltid varit bra (subjektivt såklart) så varför ska just vinylbiten faila?

Vad kan man vänta sig om jag skaffar en gammal pärla, någon form av mid/high end Pioneer eller JVC spelare, kör ett separat RIIA-steg och kör in i den moderna förstärkaren?

Den enda förbättringen är att då man sätter nålen över vinylskivan och spelaren börjar snurra, så överförs numera inget surr/bröl till högtalarna. Kanske är det någon av alla de trehundrasjuttielva digitala ljudförbättringsfunktionerna som kickat in i VSX-921?

Jag har lekt runt lite grann i inställningarna på förstärkaren och jag kunde ändra från digital till komponent under CD-ingången, men det blev ingen skillnad. Att byta runt mellan de olika fabriksequalizers som finns gör inte mycket för freden i mellanöstern heller.. Att manuellt ställa in det är inget jag besitter öron eller kompetens nog att göra.

Kablarna jag har använt är ett par långa (5m?) phono leads från Autoleads. De är längre än jag önskar, men de fungerade bra mellan skivspelaren och den äldre gentlemannaförstärkaren. Jag tror inte att felet ligger där.

Vad som återstår är väl att leka runt med olika inkoppling till förstärkaren, men detta är inget jag helst gör, om manualen säger "Kör på CD om du har ett RIIA" så ska det vara det som gäller. Alternativt får jag testa med en annan skivspelare, men då nästa investering var tänkt att bli en vintage för en lite större slant så känns det osäkert..

Kan det vara olika känslighet som spökar? Den äldre förstärkaren har en känslighet på 150 mV, alltså en högre känslighet än min nya burk VSX-921 som enligt uppgift ligger på 200 mV. vad skivspelaren släpper ut har jag ingen aning om, usel information ifrån tillverkaren.

Man kan ju dock tänka sig att skivspelaren är modern och därför borde samarbeta fint med övriga moderna apparater..

Kan det vara ljud"förbättringarna" i den nya stärkaren som ligger bakom? DSP, PQLS, TrueHD, ADHD osv..?

Eller har tillverkaren snålat in på tvåkanligt ljud i stereo? Övriga källor låter som sagt bra i stereo!

Jaja, där fick ni en ögonblicksbild av en vanlig dag för mig inom modern hifi :) Tacksam för svar, frågor, tips, idéer, idiotförklaringar och goda råd.

[KlausM]

Hej

Jeg vil foreslå dig at købe en skivspelare jämngammal med din skønne Pioneer receiver og glömma USB eländet.

Mvh Klaus

[pqrannes]

Tak for et langt og sørg-munter "skriv" fra hinsidan.

Spændende at du med et slag vendte den digitale verden ryggen og ville have vinyl: det er vi mange her, der godt kan forstå.

Da forummet her handler om vintagehifi (altså hifi-udstyr som er mindst 25 år gammelt og gerne fra før 1985) er det egenligt kun den fine Pioneer SX-636, som du kan regne på at få nogen form for feedback på. Og spiller den så godt som den kan (dvs. har knasfri knapper og ingen egentlige defekter) er den slet ikke nogen ringe forstærker/receiver. Med de rette (vintage-)højttalere burde den kunne gøre dig lykkelig.

De øvrige hifi-apparater, du skriver om, ved jeg ingenting om og vil sagens natur ikke vide noget om.

Et kan jeg dog sige, og dermed overskride mine just opstillede egne kompetencer; den Ion Pure grammofon kan - sin "træplint" til trods - ikke være noget at samle på. Der står et sted at pladetallerkenen vejer knap 400 plastic-gram. Den ligner altså noget der næsten ikke er på højde med de plastic-komfirmationskombi-anlæg, man kunne købe i i begyndelsen af 80erne. Den fineste digitale usb-riaa (den der sidder i den er nok ikke sådan en) kunne ikke rede lyden fra den tonearm og den pickup, som sidder på den.

Vil du høre vinyl, må du og finde en grammofon, som kvalitetsmæssigt matcher SX-636ere, den kan være ny, men den kan også nemt være af ældre dato. Held og lykke.

PQR

Edit: ser lige at Klaus M skriver det samme på velklingende sydsjællandsk-svenske.

[henhlars]

Av, av.
Den skivspellar funker inte.
Elendig P.U.
Køb en god, brugt skivspellar, dernæst en bra P.U. til mere end kr. 600,-.
Dernæst en AD-konverter, og bingo: Når du skal overføre lyd bruger du AD'en.
Ellers spiller du vanligt over din amp.
Der fins mange alternative AD-konvertere, men NAD pp3 er ok.
Go' ljud.
Henrik